To my sisters in ISLAM
Hur långt har vi inte kommit? Så många motgångar i våra liv och ändå var vi blinda nog att inse att vi hade alla svar framför oss. Så många nätter som vi grät för att ingen förstod, det var ingen i denna världen som förstod oss, dom förstod inte hur vi kände. Vi trodde vi var dom enda som kände så som vi gjorde. Men en dag bara slog det oss. En dag var det helt över. Den dagen var det som slut för oss, den dagen var den dagen vi ville dö. Vi ville ta död på oss själva, vi ville inte finnas mer i denna ondskefulla världen.
Men vi var för blinda för att inse att Allah var där. Han var hos oss, Han var och kommer föralltid finnas med oss. Jag tänker tillbaka och förstår att endast mina systrar förstår mig, de har gått igenom samma och känner samma på ett sätt som ingen annan. Vi är ihop, vi förenas med varandra. Därför är vi systrar i Islam. För att vi känner varandra innerst inne, vi vet hur det känns. Vi vet hur de hemska känslorna känns. Därför ska vi systrar alltid hålla ihop oavsett vad. Vi är en stor vacker familj som Allah har skapat. Titta så långt vi har kommit, vi ger kunskap till varandra, vi lär varandra, vi råder, vi räddar varandra genom bara Dawah, vi är bäst ihop. kasta inte bort den chansen, var inte hård mot någon syster/broder. Så mycket kärlek som finns mellan dina egna syskon så kan det också vara mellan våra systrar i Islam. Vi är enade och må vi återförenas i Jannah In Shaa Allah.
-